När jag var yngre - läs tonåren - älskade jag att bada. Det var bland det bästa jag visste. Krypa ner i ett alldeles för överhettat bad och bara mysa. De sista gångerna jag badade var det så varmt så svetten rann och jag blev tvungen att avbryta badadet för jag blev för yr. Men eftersom vi har egen brunn och inte alltid så jättegott om vatten samtidigt som mitt badande blev allt mer frekvent nådde vi en punkt då pappa blev irriterad och ibland förbjöd mig från att bada. Det resulterade i att jag till slut slutade bada. 
 
 
I julas fick jag badbomber från någon fin butik av Anton och Hannes, min första tanke var att det var en rejäl bortkastad summa pengar eftersom jag inte badat på år och det egentligen inte riktigt lockade. Har sedan dess förföljts av skamkänslor varje gång jag fått syn på lådan med badbomberna. Men tidigare i veckan beslöt jag mig för att ge det en chans på fredagen efter jobbet. Så när jag väl kom hem idag slog jag på badvattnet i en hygglig tempratur - självfallet blev det för ljummet för fort - och slängde i badbollen precis innan jag själv dök ner. Lade mig till rätta och slog upp min temporära trogna vapendragare och insåg snabbt hur mycket jag egentligen älskar att bada. Det är så fruktansvärt skönt att stänga dörren om sig, omsluta sig med en varm vätska som nästan får en att känna sig tyngdlös och försvinna iväg i både tid och tankar. Ända nackdelen med äventyret var just att värmen i vattnet försvann fort och nu efteråt är jag helt glittrig. Men hey, det är ju nästan mellodifestivalen idag. 
//Ynnejaxl 

Kommentera

Publiceras ej