Idag har jag tagit för-tidig-hunger till helt nya höjder.
Ibland kan man ha oturen att känna en kurrande mage under våra standup, vilket är ett dagligt möte vi har 9:15 på jobbet. Man kan även ibland höra andras magar ropa efter lite energi vid den tidpunkten och då vet man att det var deras tur att misslyckas denna dag. Men vad sägs om att känna en hunger redan på tåget in till jobbet, dvs 7:05, trots att man ätit den sedervanliga frukosten? Det suger rejält. Troligtvis är min kropp i stort behov av energi just nu vilket gör att den skriker efter godis precis som ett litet överviktigt godisberoende barn, och precis som det barnet vill den ställa med de värst tänkbara konsekvenserna kan den komma på – i detta fall en isittande hunger.
Jag gissar att denna känsla beror helt och hållet på gårdagens träning eftersom kroppen är helt mörbultad. När jag klev upp imorse var mina vader så stela och irriterade att det kändes som jag återigen opererat min fot och inte fått använda vaden på över en månad. Vilket i mitt huvud påminner lite om hur folk med amputerade kroppsdelar beskriver sin upplevelse, man känner att vaden inte kan sträcka ut sig så stegen blir bara halva samtidigt som man känner hur kroppen ändå fullföljer rörelsen… åtminstone i tanke. En mycket surrealistisk känsla som jag överanalyserat alldeles för mycket nu.
Igår var det Bodyattack. Fy farao vad kul. Även om det var jobbigt som tusan och man kände hur musklerna gav upp ju längre passet led så kunde man låta bli att le under tiden. Det blir definitivt ett återbesök.
//Ynnejaxl
Kommentera