Igår jobbade jag mitt först 12 timmars pass. Varför kan man fråga sig. Jo, det var releasedag, jag skulle verifiera och för att få parkering till bilen måste man vara tidig. Så igår blev det en stor bonus på flexkontot. Dock var det inte helt smärtfritt. När jag väl kom till jobbet igår kände jag mig helt slut och det var nästan otänkbart att jag skulle orka med hela dagen. Gick hela dagen och spände mig, det var därför det kändes så löjligt när det väl var dags för mig att kliva in i releasen och allt gick hur smidigt som helst. Vad var det jag egentligen var nervös över? Vad som också kändes ganska komiskt var att när jag började röra mig hemåt kändes inte de 12½ timmarna man spenderat på jobbet så jobbigt. 
 
När jag klev upp imorse var jag mycket piggare, vilket sköt bort oron jag hade igår för en eventuell sjukdom. Blev riktigt glad också när man kunde backa in lite snyggt på en av finparkeringarna. Kom till jobbet, lycklig över att hela min onsdag ändrades i måndags från katastrofal till riktigt bra. Slog mig ner vid min dator och helt plötligt väller käsnlan av fredag och tröttheten över mig. Det är uppenbart att alla anspänning jag haft gällande acceptanstesten och verifieringen nu släppt. Det är både en härlig och jobbig känsla, men framförallt känns det gött att det är enhetsdag idag. Så min arbetsdag betsår av ett möte i huset bredvid på förmiddagen och sedan lunch och bowling. En riktigt skön avslutning på min intensiva period på jobbet med nya ansvarsområden och uppgifter. 
//Ynnejaxl