Igår insåg jag att mina bootylicious pass fanns tillgängliga i flera utgåvor på satsonline. Det gav en kittlande känsla i magen av tanken att testa en av deras övriga verisioner än #5 jag troget kört hela tre gånger. Valet föll på #1, undet det nästsista blocket var en av övningarna planken vilket fickk hela kroppen att skaka av ansträning efter alla andra övningar. När jag sedna vaknade imorse kände jag faktiskt ingen träningsvärk vilket för en stund gav mig naiva förhoppningar om att jag skulle slippa förra veckans plåga. Det var inte förrän jag klev av tåget på vägen till jobbet som jag kände av hu fruktansvärt trötta benen var. Under promenaden till jobbet fick jag kämpa emot viljan att stanna upp för att vila, viljan att vända på klacken och åka hem samt viljan att att bara sätta ner längs trottoaren och vila. Nu när jag kommit hem är min underkropp så trött av ansträningen att jag fryser som en tok. Det sjuka är att jag igår hittade ett pass som påminner om mina älskade CX-pass som jag efter Robinson ikväll tänkte ge ett försök. 
 
Det är lite småkul hur flexibel man är egentligen. Igår hade jag en lättare "Jag-vill-inte-känsla" när man påminde sig själv om att det var den sista lediga dagen. Imorse när jag kom till jobbet var jag riktigt sänkt, det berode dels på den underbara tröttheten jag beskrivit ovanför, att man inte lägre var ledig samt att jag var svinhungrig eftersom jag inte ätit frukost i väntan på Inerafrukosten. Det kändes då som man hade en enorm startsträcka framför sig, på något vis minskade den startsträckan monstruöst och rätt som det var stod man på tåget på väg hem med känslan av att allt var som vanligt. Lyckligtvis är det redan onsdag imorgon och inte tisdag. Även om det känns som vanligt är korta veckor alltid varmt välkomna. 
//Ynnejaxl
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej