Den senaste tiden har Belle gått runt med en allt för välbekant känsla i kroppen. Därför kom det inte som någon vidare chock när graviditetstestet visade positivt. Hon känner sig lyckligt lottad, hon älskade rollen som mamma och ser framemot att få fostra ytterligare en liten sim in i livet.
 
I samband med väntan på barn nummer två har Cole gåått i pension.Han njuter av tillvaron och försöker spendera så mycket tid han med sin lilla Courtney. Han känner redan av att tiden för honom är knapp, tänk att ett simliv kan vara så kort. 
 
På tal om den lilla tillökningen kan Courtney knappt bärga sig för ankomsten. Tänk att hon sk abli storasyster. Tänk att ha en liten söt kompis som man alltid kan leka med. Hon är så spänd och förväntansfull. 
 
Snart är det inte lång tid förrän denna familj utökas en tredjedel och blir fyra istället för tre. Allt kommer vändas upp och ner och föralltid vara förändrat. Men de alla tre längtar så mycket efter den dagen. 
 
Den senaste tiden har jag tagit ut möjligheten att jobba hemma rätt så rejält. På ett vis kan jag få dåligt samvete över det, på ett annat vis får jag det inte. Om jag ändå inte måste befinna mig på plats och kan sköta mina uppgifter hemifrån, varför måste jag sitta på en arbetsplats då? Dessutom tillhör det vanligheterna att många på kontoret jobbar hemifrån på fredagar, därför märker man av ett kraftig manfall varje fredag. 
 
Som jag sagt förut älskar jag produktivitet. Jag älskar det så mycket att jag till och med gillar ordet. Det är nästan så jag går igång på det, nåväl jag känner i alla fall en inre frid när ordet nämns eller när jag känner av produktivitet. Det är så jag alltid varit. Jag kan sitta och sysselsätta mig med lite roligare saker, såväl praktiskt som teoretiskt, sedan gör jag ett kort men intensivt ryck med min uppgift. Det är så jag gör med allt, skoluppgifter, arbetsuppgifter, städning, läsning, serier och så vidare. Vad jag däremot inte klarar av är ineffektiva människor. Jag har så fruktansvärt svårt med personer som spenderar flera timmar åt en och samma uppgift. Varje gång jag tänker på det tas jag tillbaka till ett grupparbete som verkligen höll på att ta kål på mig. Vi spenderade 8 timmar (8 timmar!) i skolan, tre dagar i rad på ett grupparbete som vi skrev säkert om fem gånger. Nu kanske inte det låter så hemskt för er som är vana med det, men för mig var det ett rent helvete, jag höll på att få psykbryt. Anledningen till att vi spenderade så mycket tid i skolan för att vi gav fel person ledarrollen, vi gav det till mister omskrivning. Så han spenderade i princip hela första dagen med att skriva, vad han skrev vet bara han och gud. Han skrev oavbrutet hela dagen och ville träffas dagen efter det, den dagen spenderade han med att skriva om allt han skrev dagen innan, återigen oavbrutet. Lyssna nu på mig när jag säger att han skrev oavbrutet. Jag skojar inte, han gjorde det. Dessutom påstod han hela tiden att vi snart var klara, men kom gång på gång på nya saker som skulle in i texten och vad det skulle ersätta. Jag får panik bara att tänka tillbaka på det minnet. 
 
Så med det sagt vill jag bara fastslå att jag ska inte ha dåligt samvete för mitt hemmajobb eller mina ,ibland kanske lite för långa, pauser mellan mina produktiva perioder. Jag är som sagt jäkligt produktiv och det är något de flesta lär sig ganska snabbt när de jobbar med mig. Jag sköter mina arbetsuppgifter och får saker och ting gjort, jag tar eget initativ och ser till att mina ansvarsområden hela tiden förbättras. Jag är inte som en del andra på mitt kontor som inleder varje dag med att ta en kopp kaffe och fika med kollegorna så fort de kommer till jobbet för att sedan ta en till fika varje eftermiddag. Jag dyker väldigt sällan upp på våra inbokade enhetsfikor, som vi faktiskt har två inbokade varje vecka. Jag gör mitt och sedan går jag hem, om jag blir klar tidigare än min arbetsdag tagit slut ser jag till att sysselsätta mig med andra relevanta uppgifter. Nej, jag ska inte ha dåligt samvete över mina arbetsprestationer. Tvärtom bör jag nog sänka mina förväntningar på mig själv en aning.
//Ynnejaxl