Igår började jag kolla på en serie som jag länge haft på min serielista. Med tanke på att jag sträckkollade 9 avsnitt skulle man kunna tro att jag föll pladask för den men så är inte fallet.
 
Den har något som gör att man vill fortsätta kolla och se hur allt ska lösa sig men samtidigt tycker jag skådespeleriet är rätt så b eftersom man inte riktigt får någon känsla för karatärerna. Allra sämst är Natascha McElhone vars karaktär framstås som rent utsagt tråkig och det finns ingen kemi what so ever mellan henne och hennes älskling som spelas av Keith Sutherland. Det komiska är att den jag fått mest käsnla för är birollen Mike Ritter som spelas av LaMonica Garrett. En viss form av känsla har även infunnit sig hos den mest liktgilitiga karaktären, det vill säga Hannah Wells som spelas av Maggie Q samt birollen som spelas av .
 
Men vem är jag att såga denna serie när jag ändå fortsätter kolla och vill kolla på den? Med det sagt kan rekomendera serien om du vill ha en spännande serie som du kan strökolla på lite grann i brist på andra serier eller när du är ute efter en viss typ av serie. Kan även tips om att man sträckkollar serien tenderar man att bli lite trött på alla politiska kriser som varje avsnitt kantas av och så självfallet blir man en aning skeptiskt till de typska amerikaniserade politska gestalningarna. 
 
Skulle egentligen vilja skriva några rader mer men känner att just nu finns det inget mer att hämta. Det skulle bara en massa dravel som jag nog ska bespara mina läsare. 
//Ynnejaxl
 
 
Under farmen fick jag ett plötsligt infall av att kolla igenom gamla inlägg. Klickade in mig på katergorin serier just för att se vad jag skrivit för spännande där. Hittade då denna del i ett stycke då jag från började pratade om Bloodline. 
 
"/.../Min favorit biroll visar sig bara bli jobbigare och jobbigare för huvudpersonerna, vilket även gör att man någonstans önskar personen ondo. Det är något jag både gillar och inte gillar med serier, när de kan få en att ändra uppfattning och tycke så starkt om en person, samtidigt som man kan förstå personens handlingar blir man sur på den ändå. Tillskillnad från Carl i The walking dead som jag tror alla skulle må så mycket bättre av om han blev biten. "
 
Kunde inte låta bli att le åt faktumet att jag den 29 augusti 2017 uttryckte min önskan om att Carl skulle bli biten, för att några månader senare få bevittna detta. Visserligen var detta långt ifrån enda gången jag uttryckt den önskan dock har det enbart skett i tal och de flesta gångerna har varit till Cindy. Dessutom har det alltid varit i övertygelsen av det aldrig någonsin skulle ske. Vad denna aggression mot lillpojken grundar sig i är ganska enkelt. Sedan han var den mest betydande anledningen att Dale dog i säsong två har jag haft ett förakt gentemot Carl, detta är ett förakt som växt i takt med andra - mindre betydande - aktioner av honom. Det innebar att lyckan var rätt så stor när han drog upp sin skjorta och blottade bitmärket. Det må låta hemskt, men att han dog anser jag är bland det bästa som hänt i den serien.
//Ynnejaxl 
Jag önskar så innerligt att man kunde se om denna serie med nya ögon. Den är var så fantastisk mysig och spännande då. Nu när man ser om den är den mer mysig och ibland jäkligt irriterande eftersom man lägger märke till flera detaljer, och ibland större än så, som inte alls stämmer in på saker som händer eller som berättas längre fram i serien. Det ger den en hel del minuspoäg i mina ögon.  
 
Idag är det fredag vilket är otroligt härligt. Hade inga möten idag heller, som i vanlig ordning, och jobbar därför hemifrån. Hela eftermiddagen har hittills bestått av att hjälpa användare som ringt och mejlat med diverse frågorna. I ärligthetens namns är det frågor som får en att vilja skrika rakt ut RTFM men sådana saker får man inte göra på riktigt, bara inombords. Har dessutom sedan igår kampats med ett sådant enormt sockersug. Tror det är kroppen som nu börjar reagera, har under de senaste dagarna gått ner drygt 1 kg och tror det chockat kroppen som nu känner sig desperat efter att få tillbaka det dne förlorat. Självfallet är det fredag och sådana gottigheter är godkända, men inte i de mängder som min kropp verkar skrika efter. 
 
Utöver det känns livet ganska bra. Har blivit lite tokigt med tärningen denna vecka, men fick iallafall köra mitt vanliga CX-pass i måndags och sedan dess har det varit 30 day challenge varje dag plus lite annat för hållningen. Ikväll är det hockey som väntar, först blir det lite Tre kronor mot kanadickerna och sedan blir det stormatch med ÄLgö. Ellis ska gå på sin hcokeydebut så jag hoppas på lite gos också. Sedan blir det hem och kolla fotbollen. 
//Ynnejaxl