Denna helg har varit allt annat än vanlig, men det är väl lite så det brukar vara när livet börjar återgå till det normala efter alla ledigheter. I fredags var jag tudelad vad det gällde hur jag ville spendera min kväll. En del av mig ville hitta på något medan en annan del av mig enbart ville vara hemma och bara ta det lugnt. Trots mina tveksamma försök att hitta på något slutade det med det sistnämnda. Det blev sims i sällskap av Netflix, när jag vaknade på lördagen kändes det nästan som jag aldrig varit nöjdare med ett beslut. Vad jag gjorde under den dagen fram till 16:00 är inte minnesvärt eftersom jag trots mina ansträningar inte kommer på det. 
 
Vid 16:00 blev jag iaf hämtad av Eduard och vi åkte till maxi där vi inhandalde mat och sedan åkte vi hem för att ägna kvällen åt Diablo. Är så nöjd med min älskade demon hunter och dessutom känns det ännu bättre när jag bröjar närma mig ett komplett grönsaksset som kommer få mig att återgå till pilar igen istället för daggers som jag kör med nu. På söndagen hade jag en liten lucka mellan Eduard och Karin vilket fylldes snabbt av Cindy. Vi nördade en hel Overcooked vilket resulterade i att vi nästan klarat basspelet nu, endast en ynka stjärna hindrar oss från fullpotten. 
 
 
På kvällen åkte jag till karin för slumber party. Vi körde en omvänd typiskt tjejkväll då vi först kom in på de djupa tankarna innan jag droppade kommentaren "och vi dricker inte ens vin" sisådär 21:40, "men det har jag!" utbrast karin som slet fram flaskan. Som vanligt blev det fnitter när vi skulle sova men det är just sådana mysigheter som tillhör slumber parties. 
 
Nu sitter jag här och tänker att min hela min helg kändes bakvänd. Vanligtvis brukar man börja intensivt och suggestivt varvar man ner men denna helg var det tvärtom som gällde. Allt spelande har dessutom resulterat i en skadad axel då någon nerv kommit i kläm. Livet som gamer är inte lätt. 
//Ynnejaxl 

Kommentera

Publiceras ej